9/1/2008

Slottsparken

Vid sekelskiftet fästes stadsträdgårdsmästaren Mauritz Hammarbergs uppmärksamhet vid hamnområdet och Korppolaisbacken. I en skrivelse från år 1900 föreslog Mauritz Hammarberg för stadsfullmäktige att en park skulle byggas på backen, eftersom backen vid sidan om Slottsparken var det första som de lade märke till som kom sjövägen till Åbo.

Ovan: Utsikt över den vintriga Slottsparken.

År 1901 förnyades trädallén vid Slottsgatan för fjärde gången, och 51 lindar planterades i två rader. Samma år inleddes arbetena i Åbo slotts omgivning, där det beslutats att ett friluftsmuseum skulle inrättas. Allmogebyggnader flyttades till området, såsom fänrik Ståls stuga - och en bod från Bjärnå. En parkplan utarbetades av Mauritz Hammarberg, och år 1906 öppnades friluftsmuseet med sina parker på slottets södra sida.

Trädgårdsarkitekten

Genast parken blivit färdig visade den sig otillräcklig. Som sitt första uppdrag utarbetade därför Mauritz Hammarbergs efterträdare trädgårdsarkitekten Harald Söderberg år 1907 en ambitiös plan för en utvidgning av Slottsparken. I en trädgårdstidning från år 1909 beskrev Harald Söderberg  sin plan, som kunde förverkligas tack vare Fredric von Rettigs donation.

Harald Söderberg berättar att han eftersträvat en lösning som harmonierade med slottet. Eftersom parken på tre sidor omgavs av en livlig hamn ansåg Harald Söderberg det motiverat att stänga dessa sidor med täta gränsplanteringar för att utestänga rök och buller från parken. Harald Söderbergs arkitektutbildning märks tydligt i planen, där han ritat otaliga rikt utsmyckade byggnader för parken. Ingången till parken ledde via en bågformad portanordning av trä in på en oval gårdsplan, som omgavs av blomstergrupper och två enskilda träd.

Harald Söderberg beskrev sin stil som naturlig, och detta tog sig uttryck i parkgångarnas mjuka och vackra linjer. De slingrande gångarna från porten ledde än mellan ljusa björkdungar till utsiktsplatser än via mörka barrträdsgrupper till soliga gräsmattor. Stenbänkar omgivna av perennaplanteringar erbjöd här och där en viloplats för besökarna. Harald Söderberg berättade att då han planerade planteringarna strävade han efter att använda inhemska arter. Undantag var några enstaka växter, som främst planterades framför ingången. För övrigt gynnades enkla och anspråkslösa växter som anpassar sig efter miljön. Bland buskplanteringarna nämnde Harald Söderberg särskilt syren och spirea. Till kuriositeterna i parken hörde ett tempel i renässansstil och en 20 meter lång pergola täckt med vildvin.

Förnyelsearbetet som nödhjälpsarbete

Skötseln av Slottsparken, som anlagts på basis av en anslående plan som också tydligen förverkligats, försummades dock, eftersom några förargade stadsbor klagade i tidningarna på 1920-talet över att parken påminde om en avstjälpningsplats.

I Åbo firades år 1929 stadens 700-årsjubileum, som föregicks av en uppfräschning av de allmänna områdena. På våren samma år började iståndsättandet av Slottsparken. Bagarla gård flyttades till parken från stadsdelen Perno, och öppningsfesten hölls 16.6.1929. I parken som omgav byggnaden drogs nya linjer upp för gångarna, och i östra delen av parken planterades 31 lindar och 280 buskar.

Arbetet med att förnya Slottsparken fortsattes i början av 1930-talet. På grund av den svåra arbetslösheten som då rådde utfördes arbetet som nödhjälpsarbete och 60 män deltog. Arbetet blev färdigt år 1933, och då hade en köksträdgård och en stor gräsmatta anlagts samt 178 träd, 320 prydnadsbuskar, 30 klängväxter och 800 förädlade rosor planterats.

Krigsskador

Bombningarna under andra världskriget skadade förutom själva slottet också den omkringliggande parken. År 1950 påbörjades iståndsättningsarbetet. På den plats där Bagarla gård stått, som förstörts under bombningarna, anlades ett stort stenparti och i parkens södra del planterades prydnadsbuskar, perennagrupper, cembratallar, lönnar, ekar och hästkastanjer.

Efter detta har inga större förnyelsearbeten utförts i Slottsparken. Parken är till sin vegetation alltjämt mycket mångsidig och omfattar ca hundra olika vedväxter och växter med örtstam.

Parkens areal är 2.6 ha. Vårdklassen är A2.

Läge

Text: Juha Leino